Ett hållbart medlemspris och argument för vindkraften
NYTT PRIS: 105 ÖRE/KWH INKL. MOMS
Det nya priset gäller från 1 november 2026. Profiljustering och eventuell elområdesjustering tillkommer eller dras av enligt nuvarande modell.
Varför priset behöver justeras
Styrelsen har beslutat att höja priset på VindEl från 90 till 105 öre/kWh inklusive moms från och med 1 november 2026. Vi vet att ingen prishöjning är välkommen. Därför vill vi vara tydliga med varför den behövs och hur vi har resonerat.
Styrelsen följer löpande den ekonomiska utvecklingen. Januari och februari blev två utmanande månader för föreningen. Dels blåste det mindre än förväntat, dels var elpriserna höga. Det gjorde att föreningen behövde köpa in dyr el för att täcka medlemmarnas konsumtion. Mars räddade upp en del av underskottet, men vi ligger fortfarande efter budget.
Som ni kanske har hört i media är det just nu mycket osäkert hur energipriserna kommer att utvecklas under vintern. Gaslagren i Europa och vattennivåerna i Sverige och Norge är två faktorer som kan påverka priserna. Styrelsen vill därför ta det säkra före det osäkra och höjer priset från och med den 1 november 2026.
Syftet är inte att föreningen ska bygga upp ett stort överskott, utan att vi ska kunna hålla ekonomin i balans och ha tillräckliga marginaler om vintern blir besvärlig. Om förutsättningarna förändras följer styrelsen naturligtvis utvecklingen och prövar prisnivån på nytt.
Fortfarande konkurrenskraftigt jämfört med fastprisavtal
När man jämför priser är det viktigt att jämföra liknande upplägg. VindEl ger en fast och förutsägbar grundnivå, medan rörliga avtal kan vara både billigare och betydligt dyrare beroende på månad, väder och elanvändning. Aktuella marknadsjämförelser i elområde SE3 visar samtidigt att flera erbjudanden med fast pris ligger tydligt över 105 öre/kWh inklusive moms. Exempel som publicerats i oktober 2026 visar priser från cirka 134 öre/kWh för treårsavtal och omkring 149-200 öre/kWh för ettårsavtal, beroende på leverantör och villkor.
Det betyder inte att VindEl alltid är billigast varje enskild månad. Däremot är 105 öre/kWh fortfarande ett konkurrenskraftigt pris för den som värdesätter förutsägbarhet och samtidigt vill vara delägare i lokal, förnybar elproduktion. Månadsavgifter, påslag, kampanjer, bindningstider och föreningens profil- och elområdesjusteringar behöver alltid vägas in när man jämför totalkostnaden.
| Årsförbrukning | Ökning per månad | Ökning per år |
|---|---|---|
| 5 000 kWh | ca 63 kr | 750 kr |
| 10 000 kWh | 125 kr | 1 500 kr |
| 20 000 kWh | 250 kr | 3 000 kr |
Vindkraften i samtalet: fyra saker att ta med sig
Ni har säkert hört många argument om vindkraftens nackdelar i debatten inför valet. Därför vill vi skicka med några korta motargument som kan vara bra att ha när ni till exempel hamnar i en diskussion med den skeptiska grannen. För utförligare argumentation kan du gå in på vår hemsida https://dalavindkraft.se/argumentaion/.
”Vindkraften lever bara på bidrag.”
Elcertifikaten var inte ett skattefinansierat stöd enbart till vindkraft, utan ett marknadsbaserat och teknikneutralt system för förnybar el. När certifikatpriserna föll till nära noll fortsatte faktiskt en omfattande utbyggnad av vindkraft med privat kapital och långsiktiga avtal med industrin.
Kort svar: Om vindkraften bara fungerade med stöd, varför fortsatte då utbyggnaden när certifikatintäkten i praktiken försvann?
”Vindkraftens obalanser får alla andra betala.”
Producenterna måste ha en balansansvarig part. Avvikelser mellan prognos och verklig produktion får en ekonomisk konsekvens för den balansansvariga och producenten. Moderna vindkraftverk kan faktiskt vara med och reglera ned produktionen snabbt och medverka på marknader för stödtjänster.
Kort svar: Vindkraftens prognosfel är inte gratis, utan hanteras inom balansansvaret. Dessutom bidrar många vindkraftsparker redan i dag med stödtjänster som hjälper till att balansera elsystemet.
”Vindkraft går inte att planera.”
Vinden kan inte beställas, men produktionen kan prognostiseras. Prognoserna förbättras löpande fram till drifttimmen och används som grund för handel och balansering. Väderberoende är därför inte samma sak som oförutsägbarhet.
Kort svar: Vindkraften är väderberoende, men både vädret och produktionen prognostiseras varje dag och hanteras i elmarknadens planering. Prognoserna ligger ofta nära det verkliga utfallet och förbättras ju närmare drifttimmen man kommer.
”När vindkraftsbolag går med förlust visar det att tekniken inte fungerar.”
Vindkraften löser inte ensam alla behov i elsystemet, och det behöver den inte heller göra. Ett robust system byggs av kraftslag och resurser som kompletterar varandra: produktion med låg rörlig kostnad, reglerbar vattenkraft, nätkapacitet, lagring, efterfrågeflexibilitet och andra former av planerbar produktion. Vindkraftens styrka är att den kan byggas med privat kapital, producerar utan bränslekostnad och snabbt kan bidra med stora mängder förnybar el. Diskussionen blir mer konstruktiv när frågan inte är vilket enda kraftslag som ska vinna, utan hur vi kombinerar resurserna på ett kostnadseffektivt och robust sätt.
Tack för att du är medlem och delägare i vår gemensamma vindkraft.
Genom medlemskapet bidrar du både till föreningens långsiktighet och till lokal, förnybar elproduktion.
Sverker Ericsson
Ordförande Dala Vindkraft Ekonomisk Förening